Visa er kärlek!

Att vi lever i de yttersta dagarna är nog inget man längre behöver tvivla på. Broder vänder sig mot broder och barn mot sina fäder. Det blir svårare och svårare att finna lojalitet och trogenhet. Babylons maktstruktur lockar och förför, köttets snabba lustar får förtur före andens djupgående behov. Kristus talar om att kungadömmet finns inom oss, ändå söker de fåfänga svaret i det yttre. Stiffnecked fools! Det är en tid av krig och rykten om krig. Inte minst i den kristna församlingen som via präster och biskopar samt församlingar som tar till de yttre attributen, men inte de inre.

Åskan rullar ner i dalen här, blixtar tuktar himlen och hagel piskar marken. Här i skuggan av vårat rum så sitter jag och grubblar över allt detta. Det är viktigt att vi rannsakar oss själva, jag har också fallit för den fallnes lockelser. Men det är nog nu, vi kan bara be och sträva efter att göra bättre. Tycker en skrift av Marcus Garvey gör sig passande idag:


"A form of religion practised by the millions, but as misunderstood, and unreal to the majority as gravitation is to the untutored savage. We profess to live in the atmosphere of Christianity, yet our acts are as barbarous as if we never knew Christ. He taught us to love, yet we hate; to forgive, yet we revenge; to be merciful, yet we condemn and punish, and still we are Christians. If hell is what we are taught it is, then there will be more Christians there than days in all creation. To be a true Cbristian one must be like Christ and practice Christianity, not as the Bishop does, but as he says, for if our lives were to be patterned after the other fellow's all of us, Bishop, Priest and Layman would ultimately meet around the furnace of hell, and none of us, because of our sins, would see salvation. " -Marcus Garvey