Har inte intresserat mig för Bob Marley på länge. Antagligen mycket beroende på den komersiella tonen kring honom, vilket visserligen inte är hans fel. Det här kan låta pubertalt men påverkade mig faktiskt starkt. När jag var i senare tonåren så drömde jag en dröm. Vid det här laget lyssnade jag knappt på reggae. Ägde tre Peter Tosh-skivor samt lite Steel Pulse men lyssnade inte alls på Marley. I drömmen uppenbarade sig han och den var sådär påtagligt verklig som drömmar kan vara ibland. Han berättade för mig att jag skulle lära världen om Rastafari. Därefter började jag läsa och lära mig mer.... och nu har det gått ca 12 år. Oavsätt om det bara var en vanlig dröm eller något annat så får man säga att Bob Marley på något plan påverkade mig stort.
Det där var egentligen en parentes, det jag SKULLE skriva var att jag beställt lite böcker. Bland annat en pocketversion av Old Scoefields KJV vilket blir perfekt eftersom jag pendlar och så skickade jag efter boken No Woman No Cry - My Life With Bob Marley av Rita Marley. Har länge tyckt Rita varit lite underlig men vi får se hur boken är. Avlägger rapport när den väl är läst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar