EZEKIEL 17

I de torra benens dal, nere i de torra benens dal... För att fortsätta där jag avslutade igår med broder Ashers låt så skulle jag villja sätta den i sin kontext genom att gå igenom Ezekiel 17, och med tanke på Gadman så lägger jag in den engelska versionen, KING JAMES style!



Lämna gärna komentarer, jag resonerar mer än gärna. Jag vet att folk läser men det vore kul med lite avtryck. Rastafari!

The hand of the LORD was upon me, and carried me out in the spirit of the LORD, and set me down in the midst of the valley which was full of bones,

And caused me to pass by them round about: and, behold, there were very many in the open valley; and, lo, they were very dry.

And he said unto me, Son of man, can these bones live? And I answered, O Lord GOD, thou knowest.

Again he said unto me, Prophesy upon these bones, and say unto them, O ye dry bones, hear the word of the LORD.

5Thus saith the Lord GOD unto these bones; Behold, I will cause breath to enter into you, and ye shall live:

And I will lay sinews upon you, and will bring up flesh upon you, and cover you with skin, and put breath in you, and ye shall live; and ye shall know that I am the LORD.

So I prophesied as I was commanded: and as I prophesied, there was a noise, and behold a shaking, and the bones came together, bone to his bone.

And when I beheld, lo, the sinews and the flesh came up upon them, and the skin covered them above: but there was no breath in them.



Then said he unto me, Prophesy unto the wind, prophesy, son of man, and say to the wind, Thus saith the Lord GOD; Come from the four winds, O breath, and breathe upon these slain, that they may live.

So I prophesied as he commanded me, and the breath came into them, and they lived, and stood up upon their feet, an exceeding great army.

Then he said unto me, Son of man, these bones are the whole house of Israel: behold, they say, Our bones are dried, and our hope is lost: we are cut off for our parts.

Therefore prophesy and say unto them, Thus saith the Lord GOD; Behold, O my people, I will open your graves, and cause you to come up out of your graves, and bring you into the land of Israel.

Vad säger bibeln om kärleken?

Tänkte börja dagen med ett bibelcitat för att följa upp gårdagens inlägg (börja läs det om ni inte gjort det). Det här är förvisso paulus ord och inte Kristus, men de är likväl viktiga och inspirerade av Jah:

"1 Korinthierbrevet 13

Kärleken är störst av allt

1Om jag talar alla språk, både i himlen och på jorden, men inte har kärlek till andra människor, så är jag med mina tomma ord bara en pratmakare som för oväsen.

2Om jag kan profetera och känner till alla Guds hemligheter och allt som ska hända i framtiden, men inte älskar mina medmänniskor, vad gör jag då för nytta med all min kunskap? Om jag har trons gåva, så att jag kan flytta på berg bara genom att säga ett ord, men inte har tillräckligt med kärlek till andra så är jag ingenting värd.

3Om jag ger allt jag äger till fattiga människor, och är villig att dö i min tjänst, men inte älskar dem jag är kallad att tjäna, så kommer mitt arbete inte att ha något som helst värde.

4Kärleken är tålmodig, god och hänsynsfull, aldrig misstänksam eller avundsjuk, aldrig skrytsam eller stolt,

5och aldrig överlägsen, självisk eller fräck. Kärleken kräver inte att få sin egen vilja fram. Den är inte irriterad över andra, inte lättretad och den lägger knappast märke till när andra handlar fel.

6Den är aldrig glad över orättvisan, men gläder sig när sanningen segrar.

7Kärleken är trogen vad det än kostar. Den förväntar sig alltid det bästa, hoppas i det längsta och är beredd att uthärda allt.

8Alla de andliga gåvor som Gud ger kommer en dag att ta slut, men kärleken lever vidare i evighet. En dag kommer gåvan att profetera att upphöra, de många språken att tystna och kunskapen att ta slut.

9All vår kunskap och allt vårt profeterande är bara detaljer i en underbar helhet och har därför sin begränsning.

10När vi en gång ser den fullkomliga verkligheten, behöver vi inte längre dessa gåvor, som trots att de är underbara ändå är otillräckliga.

11När jag var barn talade och tänkte och resonerade jag som ett barn, men sedan jag blev vuxen sträcker sig mina tankar mycket längre och jag har lagt av det som är barnsligt.

12På samma sätt kan vi bara se och förstå en del av Guds storhet nu. Det är som spegelbilden i en orolig vattenyta. Men en dag ska vi se honom i hans fullhet, ansikte mot ansikte. Allt det som jag nu vet är ofullkomligt, men då ska jag veta allt precis som Gud vet allt om mig nu.

13När allt annat går under finns tre saker ändå kvar - tron, hoppet och kärleken - men störst av dem är kärleken."